Skrivandet tar fas

Från att ha skrivit lite sporadiskt med perioder med mer aktivitet och andra där datorn inte ens har startats har jag nu under mina första veckor som ”riktig” aspirerande författare börjat få i ordning på en struktur som känns hållbar. Jag har landat i den dramaturgiska kurvan och tidslinjen, vet numera hur planen framåt i romanen ser ut på ett tydligare sätt än innan.

Två dagar i veckan, onsdagar och fredagar ägnar jag åt mitt skrivande och det är så givande och roligt. Jag nämnde en utbildning sist som jag var sugen på. Det är en digital kurs för att bli frilansskribent för magasin och tidningar. En liten kurs som till början är gratis. Vill man gå fortsättningskursen så ligger det en ekonomisk investering så det är inte läge just nu när jag är deltid tjänstledigt, men jag tänker börja med den lilla för att se om nyfikenheten består efter. Egentligen har jag redan anmält mig men det blev något fel i anmälan så behöver kolla upp och göra om, göra rätt för att få det att gå igenom. Utbildningen är via Magazine writers academy. Välkända ute både i Europa men även i Norge och Sverige om jag läst mig till rätt, de innehar även bra recensioner som bådar gott.

Jag har valt att skaffa mig programmet Scrivener att skriva mina romaner och noveller i. Jag är hittills, inbiten wordälskare som jag egentligen är, väldigt nöjd. Scrivener innehar många funktioner och jag har knappt lärt mig en bråkdel. Det finns en bra tutiorial med tydlig och enkel förklaring om jag behöver assistans, men jag tänker att jag använder det som jag behöver och lär mig efter vägen. Häromdagen blev det dock aningen svettigt för utan att knappt förstå vad jag gjorde så råkade jag radera ett helt kapitel som jag nyligen skrivit. När jag skulle försöka återställa mitt misstag så raderade jag ytterligare dokument. Pulsen steg och, ja visst det var egentligen inte så mycket text om man ser till helheten men ändå så surt. Efter lite grubblande och letade i papperskorgen lyckades jag tillslut skapa och klistra tillbaka texten.

Sneakpeak

Vissa delar av skrivartiden just nu går även åt till efterforskningar. Romanen ska ha små historieglimtar till den svenska medeltiden och minns jag mycket därifrån från min skoltid. Nej, inte direkt. Vad är egentligen haklin och huvudlin. Jo det är bara att lära sig.

Igår var en helt underbar dag. Solen hälsade på och värmde upp våra frusna kroppar, likt en vårdag där våra själar får tina. Det påminner mig om en dikt som ramlade ner förra året. Efter lite letande hittar jag det gamla blocket och bjuder här på några rader.

Korpen svävar förbi och

sprider sitt magiska budskap.

Talgoxen trallar och förnimmer

om vårens ankomst.

Bakom mig hörs sångsvanarnas

vackra trumpetande.

Solen steker skönt på ryggen.

Är det här vår?

Våren 2020, mitt i coronapandemins start.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: